Offentlig upphandling i Sverige omsätter ca 500 miljarder kronor. Inom EU är summan 15 000 miljarder kronor. Pengarna är skattepengar och det är en självklarhet för de flesta att våra skattepengar ska användas effektivt. Om pengarna dessutom samtidigt bidrar till att vi kan uppnå andra samhällsintressen så som ett hållbart samhälle är det givetvis en fördel. Miljökrav i upphandling är ett effektivt sätt att bidra till att antagna miljömål uppnås och att marknaden stimuleras till att utveckla produktionsmetoder, produkter och tjänster som i mindre grad bidrar till en negativ miljöpåverkan.

Konkurrensverket presenterade nyligen rapporten ”Miljöhänsyn i offentlig upphandling”. I denna utvärderas miljökrav i offentlig upphandling som ett av flera miljöpolitiska styrmedel. Slutsatsen är att miljökrav mycket väl kan vara ett lämpligt miljöpolitiskt verktyg för att uppnå de 16 miljömålen. Om marknaden utvärderas korrekt och man kan konstatera att det inte finns andra styrmedel som är tillräckliga för att uppnå miljömålen på området kan miljökrav i upphandling vara ett viktigt komplement och också ge en samhällsekonomiskt effektiv insats.

Enligt Miljömålsrådet är befintlig reglering otillräcklig vad gäller i stort sett alla svenska miljökvalitetsmål. Endast målet om ett skyddande ozonskikt ser med dagens insatser ut att kunna uppnås. Miljökrav vid offentlig upphandling är ett verktyg som kan bidra till att uppfylla de målformuleringar som är fastställda av Sveriges riksdag.

Varför ett miljömål inte uppnås kan enligt Konkurrensverkets rapport bero på en mängd faktorer. Det kan vara informationsproblem förknippade med exempelvis miljöskatters effekt men det kan också av olika anledningar vara politiskt svårt att sätta tillräckligt höga miljöskatter. Många miljöproblem är globala, såsom utsläppen av koldioxid, och därav svåra att påverka med enbart svenska regleringar. Offentlig upphandling sker på en europeisk marknad och man har här en fördel i och med att en ökad efterfrågan på miljöanpassade produkter även kommer att påverka utländska leverantörer att ta miljöhänsyn.

Konkurrensverkets rapport diskuterar även hur konkurrensgraden påverkas av miljöanpassad offentlig upphandling. En försämrad konkurrenskraft kan betyda högre priser för upphandlande enhet och därmed för samhället. Gällande miljöanpassad offentlig upphandling kan dock enligt studien i vissa fall en win-win-situation uppstå där miljökraven leder till innovationer som på sikt resulterar i lägre produktionskostnader och därmed lägre priser. Resultaten av studiens empiriska del visar på svagt positivt samband mellan grad av miljöhänsyn och konkurrensgrad. Resultaten påpekas vara något osäkra men denna bild stöds av en undersökning som gjorts av Miljöstyrningsrådet, där leverantörer till offentlig sektor svarat på frågor om huruvida miljökrav upplevs som konkurrenshämmande. Miljöstyrningsrådets undersökning består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. I denna studie framgår att:

• Mycket få leverantörer har avstått från att lämna anbud på grund av ställda miljökrav.
• Mycket få upplever miljökraven som konkurrenshämmande.
• En stor andel av leverantörerna efterfrågar bättre ställda och mer långtgående miljökrav. Förutsatt att kraven är välformulerade, förutsägbara och relevanta upplever leverantörerna att miljökraven bidrar till att man vågar investera i ny teknik att marknaden därmed miljöanpassas.

Något som Konkurrensverkets studie inte behandlar är det faktum att pris inte i alla sammanhang är detsamma som kostnad. För att korrekt bedöma den verkliga kostnaden för samhället vid upphandling måste hela livscykeln räknas in. Med ett totalkostnadsperspektiv kan man ofta räkna hem ett dyrare inköpspris för varor som under användningen förbrukar energi, bränsle eller innehåller miljöfarliga ämnen som ska destrueras eller liknande. Därför är det av yttersta vikt att man ser priset i ett större perspektiv när man tar ställning till huruvida miljökrav i upphandling är ett lämpligt och effektivt miljöpolitiskt verktyg.

Dock är rapporten tydlig i sitt budskap att miljökrav kan vara ett verktyg som är såväl effektivt som väl fungerande om man har en god kunskap om den marknad där det ska fungera. Rapporten ger fyra frågor som bör besvaras innan man beslutar sig för att använda miljökrav:

• Vilka miljöproblem orsakas av varan/tjänsten?
• Finns någon miljöreglering på området?
• Är denna reglering tillräcklig för att vi ska uppnå miljömålen?
• Är eventuella miljökrav konkurrensbegränsande? Och är totaleffekten av miljökraven samhällsekonomiskt positiva?

Utifrån dessa frågeställningar kan man avgöra när det är lämpligt att använda miljökrav i upphandling. Liknande frågeställningar ligger redan idag till grund när Miljöstyrningsrådet beslutar om vilka produktområden man ska arbeta med för att ta fram miljökrav.

Miljökrav i upphandling är ett kraftfullt marknadsbaserat styrmedel som kan bidra till att miljömålen uppnås, att innovationer och ny teknik stimuleras fram och att den svenska marknaden därmed stärks. Innan man beslutar att använda miljökrav bör man dock titta på hur marknaden ser ut och om det redan finns tillräckliga styrmedel på området. Man kan också välja att använda Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg och därmed känna sig säker på att de krav man ställer är relevanta, effektiva och välformulerade. Miljöstyrningsrådets miljökrav syftar till att tillsammans med andra effektiva och lämpliga styrmedel bidra till att vi uppnår en hållbar utveckling genom en mer miljöanpassad konsumtion.