Ackreditering är en kompetensprövning av certifieringsorgan vilken sker enligt europeiska och internationella standarder. I Sverige är det SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) som ackrediterar på uppdrag av svenska staten. SWEDAC:s bedömning av kompetensen hos de organ som har ansökt om ackreditering bygger på granskning av den verksamhet som bedrivs, ex vis organisation, rutiner, metoder, personalens kompetens etc. Till en ackreditering kopplas alltid en specifik standard. Dessa kan vara både produktinriktade (ex vis EN 45 011) eller verksamhetsinriktade (EN 450 12).
Certifieringsorgan ackrediteras för att utföra certifiering av bl.a.:

• Ledningssystem för kvalitet, miljö, informationssäkerhet, internkontroll av arbetsmiljö
• Personal av olika kategorier, riksbehöriga kvalitetsansvariga eller funktionskontrollanter, miljörevisorer, m.fl.
• Produkter som ska uppfylla olika myndighetskrav, EU-direktiv
• Privata och nationella standarder som exempelvis IP Sigill och GLOBAL GAP.

Andrapartscertifiering innebär oftast att ett företag kontrollerar/reviderar sina leverantörer enligt en av företaget specificerad kravlista, och kallas ofta buissness-to-buissness certifiering. Syftet är att kunna garantera att företagets leverantörer uppfyller ställda krav. Exempel på andrapartscertifieringar i primärproduktionen i Sverige är Arlagården (mjölkleverantörer till Arla), Miljöledning betodling (leverantörer av betor till Danisco) och LISA (Leverantörer av framför allt ärtor till Findus).

Avhorning sker runt om i Europa och är tillåtet i Sverige upp till 8 veckors ålder när ingreppet sker under lokalbedövning. Avhorning av äldre djur är tillåtet vid djurskydds- eller hanteringsskäl. Avhorning sker inte sällan med motiv om att undvika skador för både djur och skötare.

Med basprisdag menas den dag som anges som jämförelsedag i förfrågningsunderlaget. Denna ska beaktas vid första prisjusteringstillfället.

Belastningsvärden används för att kunna utvärdera anbud där inte alla anbudsgivare har offererat och lämnat pris på samtliga artiklar som omfattas av upphandlingen. Vid livsmedelsupphandlingar ingår ofta ett stort antal produkter och det förekommer att beställare vill ge fördel till de leverantörer som kan erbjuda ett så stort sortiment som möjligt. Dock undviker man ofta att ange krav på att leverantörer ska kunna anbud på det kompletta sortimentet. För att kunna utvärdera olika anbud där alla anbudsgivare inte har offererat på hela sortimentet används fiktiva värden, anbudslämnare som inte har lämnat pris på en eller flera artiklar erhåller då ett annat värde som sen används i utvärderingen.
Belastningsvärden används således för att skapa jämförbarhet mellan anbud, och metoden lämpar sig då leverantörer med begränsat sortiment inte utesluts.

Läs mer om hur belastningsvärden fungerar hos Konkurrensverket

Certifiering innebär att någon garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard. Certifiering kan användas i många sammanhang och vara både andraparts eller tredjeparts. Störst trovärdighet får certifieringen då garantin lämnas av en ackrediterad opartisk organisation utöver säljare och kund, d.v.s. tredjepartscertifiering.

Med ekologisk produktion menas en livsmedelsproduktion som strävar efter att utnyttja naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Ekologisk produktion värnar om djur och miljö och prioriterar stor biologisk mångfald. Ekologiskt lantbruk innebär att lantbrukarna hushåller med tillgängliga naturresurser och samtidigt tar stor hänsyn till miljön när de producerar mat. Självförsörjningsgraden inom det ekologiska lantbruket är mycket hög. Inom ekologisk produktion får varken kemiska växtskyddsmedel eller lättlösligt handelsgödsel användas. Dessutom ställs det höga krav på djurhållning – att djuren sköts på ett etiskt försvarbart sätt.

För att livsmedel ska få kallas ekologiska måste de produceras enligt regler som bestäms av EU. EU:s förordning 834/2007 omfattar bestämmelser för ekologisk produktion av jordbruksprodukter och hur uppgifter ska lämnas på jordbruksprodukter och livsmedel.

Läs mer om vad ekologisk produktion innebär på Jordbruksverket

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Något som utmärker en genetiskt modifierad organism är att den är förändrad i arvsmassan på ett sätt som inte kan ske naturligt.
Syftet med genteknik är detsamma som vid konventionell förädling av växter och djur, d.v.s. förbättra förutsättningarna för en god produktion och därmed ge en högre avkastning. Växter kan göras mer tåliga för insektsangrepp eller få ett förbättrat näringsinnehåll. Vid köttproduktion kan generna leda till ökad och snabbare tillväxt. Dessa egenskaper kan uppkomma genom traditionell växt- och djurförädling, men vissa egenskaper kan endast uppstå genom genteknik. GMO: s miljöpåverkan är inte helt klarlagd. Vad gäller GMO ska dock alltid försiktighetsprincipen tillämpas.

Integrerad produktion (IP) är ett branschanpassat program för miljö- och kvalitetsstyrning som bygger på en ekologisk grundsyn. I Sverige certifieras integrerad produktion av Svenskt Sigill. Programmet innebär att odling och djurhållning ska ske med respekt för naturen och syftet är att företagens resursförbrukning ska vara effektiv, behovsanpassad och resurssnål. IP: s system innebär miljöhänsyn, kvalitetssäkring, behovsanpassning, dokumentation, kontroll och uppföljning samt kompetensutveckling för producenten där:

• ekologiskt riskfria metoder prioriteras
• användning av kemikalier och gödselmedel minimeras
• produkternas livsmedelssäkerhet prioriteras
• odlarens arbetsmiljö förbättras
• odlingen är kontrollerad

Att exempelvis skolrestauranger är KRAV-certifierade innebär att vissa varor som köps in alltid ska vara KRAV-märkta. Inte sällan betyder certifieringen att en skolmåltid per vecka är helt ekologiskt och baserad på KRAV-märkta varor.

KRAV-registrering innebär att produktion och varor är godkända av KRAV – de uppfyller således KRAV:s regler för ekologisk produktion och därmed även kraven för EU-ekologisk produktion. KRAV-registrerade skolkök innebär att köken har vissa varor som är KRAV-registrerade och att man under obestämd tid strävar efter att ersätta fler och fler varor mot KRAV-märkta. Organisationen gör sedan årliga kontroller där de ser till att skolköken håller sig till dessa registrerade varor och att man efterlever deras övriga regler.

Många organisationer tillämpar idag ett kvalitetssystem i sin roll som leverantör för att säkerställa att deras produkter överensstämmer med ställda krav; miljökrav, kvalitetskrav o.s.v. Inköpens betydelse i miljöarbetet är en viktig del i kvalitetssystem som har stort fokus på de varor eller tjänster man erbjuder. Det kan många gånger vara fördelaktigt att integrera kvalitets- och miljöaspekter för att lättare kunna tillmötesgå specificerade krav på miljöegenskaper hos produkter.

Leverantörsförsäkran (egenkontroll) innebär att leverantören utför egen intern revision enligt en specificerad kravlista, antingen en egen upprättad kravlista eller enligt av någon utomstående fastställt dokument. Oftast är syftet med en egenrevision att kontrollera att det egna företaget uppfyller lagkrav eller kundkrav.

Med miljöanpassad konventionell produktion menas att produktionen tar miljöhänsyn. Således begränsas exempelvis användningen av bekämpningsmedel och man eftersträvar en god djuromsorg. IP (Integrerad Produktion, ex IP Sigill) är en form av miljöanpassad konventionell produktion.

Ett miljöledningssystem är ett sätt att arbeta systematisk och strukturerat med miljöfrågor. Exempel på miljöledningssystem är ISO 14001 och EMAS. Miljöledning är frivilligt och ska ses som ett verktyg för att arbeta med miljöfrågor inom en organisation. En certifiering innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett aktivt och ordnat sätt.

Mulesing är en metod som innebär att päls och även en del hud avlägsnas runt merinolamms analöppning. Detta görs i syfte att förebygga att en sorts fluga attackerar och lägger ägg i öppningen, något som snabbt leder till blodförgiftning i och med att larverna sedan angriper djuren inifrån. Mulesing har traditionellt använts slentrianmässigt och utan bedövning vilket har resulterat i stark kritik. Metoden förekommer främst i Australien och är förbjudet i Sverige.

Med näbbtrimning menas att spetsen på över- och undernäbben klipps av på kycklingar och höns, något som har motiverats som lösning på problem som fjäderplockning och kannibalism. I Sverige är näbbtrimning förbjudet men det förekommer i viss utsträckning inom EU, även inom EU-ekologisk produktion.

Förordning (EG) 178/2002 syftar till att säkerställa livsmedelssäkerheten och anger bl.a. att varje livsmedelsproducerande företag har ett ansvar för att leverera säkra produkter. En hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenters intressen eftersträvas och i förekommande fall ska även djurs hälsa och välbefinnande, växtskydd och miljö beaktas. Alla produkter ska vara spårbara ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan.

Spårbarhet stärker produktens trovärdighet och kvalitet. Kännedom om produktens ursprung och väg i förädlingen ger större trygghet i konsumentens val. Ökad tydlighet/spårbarhet ger motivation och möjlighet för efterfrågan och utveckling av hållbart producerade livsmedel. Full spårbarhet ger större livsmedelssäkerhet och möjlighet att kunna stoppa produkter som ej är kvalitets- och hälsosäkrade. Återkallande av produkter kan normalt också begränsas i omfattning och storlek vid full spårbarhet.

En standard är ett fastställt dokument som innehåller krav på t.ex. hur produkter ska vara utformade eller hur en verksamhet ska bedrivas. Internationellt fastställda standarder syftar till att göra utformningen av varor och tjänster enklare samt att underlätta handel över gränserna. Det finns internationella och nationella standarder. Internationella standarder t.ex. ISO, kan endast fastställas av godkända standardiseringsorgan, t.ex. SIS (Svenska Institutet för Standardisering). Standarder på nationell och regional nivå kan fastställas av privata organisationer eller av andra organ, t.ex. SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). En fastställd standard ökar trovärdigheten för de system och koncept som använder den.

Vid en upphandling kan en hänvisning till standarder underlätta, dels för att det blir enklare att tekniskt beskriva kraven på produkten och dels för att anbudsgivaren lättare kan visa att kraven uppfylls.

Stråförkortningsmedel används för att begränsa risken för liggsäd hos speciellt stråsvaga sorter av spannmål. I Sverige har användningen av stråkortningsmedel i spannmål varit förbjuden sedan 1987. 1988 beslöt man dock att tillåta användningen för råg, ett spannmålsslag som utmärker sig genom sitt mycket långa och svaga strå.

Genom användning av stråförkortningsmedel blir miljöpåverkan större, bl.a. genom ökat kväveutsläpp med ökad användning av bekämpningsmedel som följd.

Svanskupering får inte ske rutinmässigt utan först när det finns bevis på problem. Innan kupering sker ska andra åtgärder vidtas i djurmiljön. Rutinmässig svanskupering tillämpas trots detta allmänt och utbrett inom EU. Ingreppet görs i syfte att undvika svansbitning vilket ofta sker när grisar är stressade. Inom EU är obedövad svanskupering tillåtet inom en vecka från födseln, sedan krävs bedövning och veterinärs närvaro. I Sverige krävs alltid bedövning vid svanskupering och det får endast ske efter veterinärmedicinsk bedömning.

En tredjepartscertifiering innebär att en oberoende organisation, ett certifieringsorgan, utför revisionen enligt en angiven standard eller annan form av kravspecifikation. Certifieringsorganets certifieringsverksamhet är i sin tur godkänd av SWEDAC.
Exempel på tredjepartscertifiering i Sverige på nationell nivå är:

• IP SIGILL
• IP frukt, grönt, potatis & blommor
• KRAV
• Svenska Äggs djuromsorgsprogram
• Svensk Fågels djuromsorgsprogram

Enligt lagen om offentlig upphandling ska den upphandlande myndighet som köper in livsmedel anta det anbud som innehåller det lägsta priset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Konkurrensverket skriver att ”En upphandlande myndighet ska på ett transparent och förutsebart sätt ange vilka kriterier (tilldelningskriterier) som den kommer att tillmäta betydelse och deras inbördes vikt vid bedömningen av vilket anbud som har lägst pris eller är mest ekonomiskt fördelaktigt.” För att bedöma vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt tas hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet. Dessa kan exempelvis vara pris, kvalitet och miljöegenskaper. Det finns inga närmare formregler för hur bedömning av anbud ska gå till eller hur en utvärderingsmodell ska vara konstruerad. Ibland behövs vägledning till hur utvärdering kan genomföras eller hur viktning mellan dessa kriterier kan ske.

Ta gärna del av Avfall Sveriges rapport ”Utvärderingsmodeller vid upphandling” som trots sitt fokus på avfallstjänster, ger vägledning till upphandlare som vill veta mer om olika utvärderingsmodeller.

Läs även på Konkurrensverkets hemsida