Livsmedel

Inom livsmedelssektorn pågår det ett intensivt arbete med att ta fram mer jämförbar information gällande miljöpåverkan från livsmedel under deras livscykler. Exempelvis tas en standard fram för mätning av växthusgasutsläpp inom jordbruket av BSI (British Standard Institute). Arbete med s.k. klimatmärkning av livsmedel pågår också. Det är ett mycket komplext område och det finns många åtgärder för växthusgasutsläppsminskning.

Nedan nämns några exempel på åtgärder:

animaliska livsmedel

Något som har kommit fram är att animaliska livsmedel släpper ut mer växthusgaser per kg än vegetabiliska. En studie nämner att för 1 kg nötkött krävs det 56 gånger mer koldioxidekvivalenter än för 1 kg potatis. Detta behöver ju inte utesluta kött helt från tallriken, utan mängden kan minskas. Alternativt att man väljer ett mindre koldioxidintensivt kött, exempelvis kyckling.

ekologiska livsmedel

Ett annat område som har diskuterats är att ekologiskt är ett bättre klimatval, eftersom det innebär ingen handelsgödsel, ökad självförsörjning på gården av gödsel och foder (vilket ger mindre transporter). Dock har det sagts att ekologiskt kan ge sämre avkastning. Det viktigaste här är att komma ihåg helhetsperspektivet – ekologiska livsmedel och naturbeteskött ger positiva effekter för en biologisk mångfald. Ekologiskt bidrar också till en giftfri miljö.

Rening vid mineralgödseltillverkning

Man kan också ställa krav på tillverkningen av handelsgödsel. Katalysatorrening av lustgas i tillverkningen ger ca 3 kg lustgasutsläpp per kg kväve som produceras jämfört med ca 7 kg utan rening.

Förnybar energi

I hela produktionskedjan kan man ställa krav på mer förnybar energi, detta är särskilt betydelsefullt vid exempelvis växthusodling. Det är också viktigt att titta på den totala energieffektiviteten, så att t.ex. arbetsmaskiner är energisnåla.

transporter

Att minska på transporterna av livsmedlen kan också vara ett sätt att minska dess klimatpåverkan. Transporterna utgör dock olika stora delar av en livsmedelsprodukts totala miljöpåverkan. Exempelvis utgör oftast produktionen den största miljöpåverkan vad gäller animaliska livsmedel. För vegetabiliska livsmedel kan transporten utgöra en större del, om inte de odlas i växthus drivna med fossila bränslen. Tåg- och båttransporter ger lägre utsläpp än flyg och lastbil. Vissa livsmedel måste hållas kylda eller frysta, vilket förbrukar energi.

Att ställa krav på korta transporter eller ”närodlat” är dock inte förenligt med LOU. Däremot kan transporten upphandlas för sig och man kan öka möjligheterna för även lokala odlare, som oftast är små aktörer. Detta kan göras exempelvis genom att tillåta att dessa ger anbud på delar av sortimentet eller delar av mängder. Samordnad distribution är också ett sätt, där varor levereras till ett centrallager och distribution sker därifrån. En liten aktör kanske inte kan leverera till kommunens 400 olika enheter. Samordnad distribution kan ge många fördelar: minskade utsläpp, bättre ekonomi, högre trafiksäkerhet. Det blir inte lika många leveranser på exempelvis skolgården, och kökspersonalen blir inte lika störd i sitt arbete.