Den svenska upphandlingslagstiftningen består i huvudsak av tre lagar. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som bygger på direktiv 2004/18/EG ska tillämpas av statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar och offentligt styrda organ vid tilldelning av ett kontrakt eller ingående av ramavtal avseende varor, tjänster och byggentreprenader.

Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) bygger på direktiv 2004/17/EG, det så kallade försörjningsdirektivet. Denna lag ska tillämpas vid upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster i ovanstående områden.

Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) kan verka som ett komplement till LOU och tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. I alla offentliga upphandlingar, oavsett om de görs enligt LOV eller LOU, gäller att de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna om offentlig upphandling ska följas.

Lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)

Lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

• Läs mer om svenska upphandlingsregler hos Upphandlingsstödet

Andra relevanta förordningar

Förordning(2006:260) om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt

Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor samt miljökrav på bilar

Förordning (2009:907) om miljöledningssystem i statliga myndigheter

Förordning (2011:847) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster