Uppsala kommun använder LCC rutinmässigt vid energiinvesteringar i fastighetsbeståndet. Fastighetsnämnden i Uppsala kommun gav 2008 fastighetskontoret i uppdrag att utveckla en handlingsplan för energieffektivisering av det samlade fastighetsbeståndet med målet att minska energianvändningen med 20 procent till år 2020. Senare har det målet reviderats så att minskningen skall klaras till år 2016.
En viktig komponent i planen är att LCC skall användas rutinmässigt vid energiinvesteringar och genomföras i ett antal steg.
Steg 1: Beslut i fastighetsnämnden
Steg 2: Startmöte
Steg 3: LCC-ansvarig och arbetsgrupper
Steg 4: Riktlinjer för när LCC ska användas
Steg 5: Indata, mallar och nyckeltal
Steg 1: Beslut i fastighetsnämnden
Utgångspunkten för arbetet var ett beslut i Fastighetsnämnden i oktober 2008 om användandet av LCC:
”Innan beslut tas om energiåtgärder värderas kostnaden utifrån hela dess livslängd, en LCC-kalkyl (LCC-LifeCycleCost). Förutom grundinvesteringen tas även hänsyn till driftkostnaderna vilket gör att långsiktigt låga driftkostnader premieras.”
Steg 2: Startmöte
Till startmöte kallades personer från Fastighetskontoret (FSK) och driftorganisation Uppsala Produktion - Teknik och Service (TS), som bedömdes kunna vara huvudansvariga för att genomföra Fastighetsnämndens beslut. Eva Mårtensson, Fastighetskontoret bjöd in:
Jan Lemming, Energi- och klimatrådgivare Uppsala kommun
Dick Larsson, chef lokalförsörjning/fastighetsutveckling, Fastighetskontoret
Tomas Thunblom, projektchef, Fastighetskontoret
Anders Hollinder, energistrateg, Fastighetskontoret
Tony Sundquist, chef intern service, TS
Clas Gejke, byggteknik, TS
Roland Carlberg, installationsteknik vvs, TS
Lotta Bångens, Aton Teknikkonsult
På mötet diskuterades handlingsplan för LCC och hur arbetet i de olika stegen skulle bedrivas. Beslut togs som avsåg steg 3 till 6 i processen. Dessutom beslöts att genomföra ett antal pilotprojekt, vilka det kom att bli beslöts senare.
Steg 3: LCC-ansvarig och arbetsgrupper
När ett helt fastighetskontor ska involveras i LCC-arbetet är det viktigt att först fundera över vilka som ska involveras. Ska ”alla” vara med? Fördelen med det är att alla känner sig delaktiga, att idéer från många personer kan tas tillvara och att alla får samma information. En nackdel kan vara att arbetet blir svårhanterligt och kan dra ut på tiden.
I Uppsala bestämde man sig för att ha en LCC-ansvarig och en styrgrupp bestående av relativt få personer. Man betonade samtidigt vikten av att det arbete styrgruppen gör informeras på ett bra sätt till övriga involverade. För specifika uppgifter bestämde man att bilda mindre arbetsgrupper. Till LCC-ansvarig utsågs Anders Hollinder på Fastighetskontoret.
Steg 4: Riktlinjer för när LCC ska användas
När LCC införs som arbetsmetod i en organisation kan det vara klokt att börja inom några områden och sedan successivt utöka antal projekt och beslut som omfattas av LCC. En tidplan för införandet bör upprättas.
I Uppsala beslutades att LCC-ansvarig skulle specificera vilka beslut som omfattas av kravet på att använda LCC och ta fram en tidplan för det. Vid ett möte i december 2008 beslutades att börja tillämpa LCC inom följande områden:
- Ventilationssystem
- Pumpar
- Belysning
- Fönster
- Klimatskal/isolertjocklekar
Steg 5: Indata, mallar och nyckeltal
Det är bra om man inom organisationen tar fram de gemensamma indata som behövs för att göra en LCC-beräkning. Det är också bra om någon inom organisationen håller detta material uppdaterat och föreslår verktyg och metoder till övriga. Det är också bra att ha ett enhetligt sätt för att göra känslighetsanalyser av resultatet.
I Uppsala valdes två personer ut för detta. Dels den LCC-ansvarige (från fastighetskontoret) dels en person från TS. Man diskuterade behovet av att starta arbetsgrupper för att ta fram olika indata till LCC-kalkylerna. Ett exempel var avskrivningstider. Där föreslogs ett gemensamt möte med ekonomerna i kommunen för att komma överens om en gemensam syn på avskrivningstider och den ekonomiska livslängd som används i LCC-kalkylerna.
Som utgångspunkt för mallar används en tidigare mall för LCC-beräkning av luftbehandlings-aggregat. Den användes vid projektet Ekebyskolan (2004) där upphandling av luft-behandlingsaggregat gjordes direkt av fastighetskontoret med LCC som metod för att välja aggregatleverantör.
Bild 1: Mall för LCC-beräkning av luftbehandlingsaggregat. Indata till beräkningarna.
Bild 2: Mall för LCC-beräkning av luftbehandlingsaggregat - resultat