Miljöstyrningsrådets tre olika verktyg – EMAS, EPD och arbetet med upphandlingskriterier – har alla delvis olika motiv och bakgrund. Likväl har de mycket gemensamt inom arbetsfältet upphandling och inköp. Detta har lett till att under Miljöstyrningsrådets löpande arbete har de olika verktygen förts allt närmare varandra under samlingsbegreppet hållbar upphandling. Detta har lett till många synergieffekter i positiv mening och stärkt verktygen i den praktiska tillämpningen av dem.
Miljöledningssystem, EMAS
EMAS-förordningen omfattar alla typer av organisationer i privat och offentlig verksamhet och baseras helt på den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Under senare år har ett allt större intresse för EMAS noterats i statliga myndigheter, kommuner och landsting. Att EMAS nu också får tillämpas runt om i världen har medfört ett nytt intresse från privata företag för en EMAS-registrering. EMAS-kravet på en öppen och verifierad miljöredovisning har visat sig vara ett allsidigt kommunikationsverktyg om företags ISO 14001-arbete på en internationell marknad. Också den särskilda satsningen på främjande av små och medelstora organisationer har rönt ny uppmärksamhet för EMAS.
Från och med den 1 januari 2010 regleras statliga myndigheters miljöledningsarbete i förordningen om miljöledning i statliga myndigheter. Det framgår av förordningen att statliga myndigheter bör registreras enligt EMAS eller certifieras enligt ISO 14001. Vidare ska myndigheterna särskilt arbeta för att miljöanpassa sina upphandlingar och årligen rapportera andelen upphandlingar med miljökrav. EMAS skiljer sig gentemot ISO 14001 såtillvida att det i EMAS tydligare ställs krav på att organisationer ska identifiera sina sk miljöaspekter i samband med sina upphandlingar och inköp. Detta har lett till förbättringar hos många privata leverantörer och förenklingar i större industriers arbete i sina leverantörskedjor.
Miljö- och klimatdeklarationer, EPD®
Miljöstyrningsrådet tog tidigt initiativ till att utveckla system för miljövarudeklarationer efter önskemål från, i första hand, industrin. Systemet fick benämningen EPD som en förkortning på den engelska motsvarigheten till miljövarudeklarationer, Environmental Product Declarations. Det stora internationella intresset ledde till att miljövarudeklarationssystemet gradvis vidareutvecklades till ett system för internationell tillämpning – the International EPD®system. Systemet är det enda i sitt slag på den internationella marknaden med kunder i ett stort antal länder runt om i världen. Det inkluderar många experter i sakfrågor kring livscykelanalyser (LCA) i en internationell teknisk kommitté som Miljöstyrningsrådet leder i samband med utveckling av produktspecifika regler, PCR.
Miljöstyrningsrådets EPD®-system blev delvis normgivande i det internationella arbetet med standarden för miljödeklarationer – ISO 14025. Huvudsyftet med denna standard är just att tillhandahålla faktabaserad och verifierad produktrelaterad miljöinformation till upphandlare och inköpare.
I samband med det ökande politiska intresset för klimatfrågor vidareutvecklade Miljöstyrningsrådet konceptet kring miljövarudeklarationer till så kallade klimatdeklarationer, som är ett utdrag ur en EPD® med inriktning på den klimatinformation som framtagits. Klimatdeklarationerna har fått stort internationellt genomslag bl a i arbetet med internationell standardisering av klimatinformation och produkters ”klimatavtryck” – Carbon Footprint of Products.
Regeringen har satt en hög prioritet för klimatfrågor i sitt arbete. I sin utvärdering av den framtida inriktningen av den miljöanpassade upphandlingen pekade Naturvårdsverket på behovet av en klimatanpassning av den offentliga upphandlingen. Miljöstyrningsrådets styrelse har nyligen beslutat påbörja en sådan klimatsatsning inom ramen för Miljöstyrningsrådets verksamhet baserat på de internationella standarder som klimatdeklarationerna vilar på – ISO 14040, ISO 14044 och ISO 14025. Detta medför en stark koppling mellan Miljöstyrningsrådets EPD®- och upphandlingsverksamhet.
Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier med Miljökrav och sociala krav
Regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling innehåller delar av rent utvecklingsarbete. Några exempel på detta är arbetet med framtida inriktning av konsumtionsmål, utveckling av drivande s.k. ”spjutspetskriterier” och vidareutveckling av området innovations- och teknikutveckling genom upphandling.
Kriteriearbetet sker i expertgrupper öppet för alla intresserade parter. Det ger möjlighet att nå koncensus bland berörda målgrupper samt att förankra kriterierna bland leverantörerna. Detta är till stor nytta för upphandlare som då slipper förklara kriteriernas innebörd för leverantörer. Naturvårdsverkets uppföljning av Miljöstyrningsrådets arbete har också visat på en stadigt ökande användning av kriterierna. Miljöstyrningsrådets nära samarbete med näringslivets representanter vid kriterieutformningen har ofta uppmärksammats av EU-kommissionen och dess medlemsländer, och setts som ett föredöme vad avser ett nära samarbete med näringslivet.
Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier har som syfte att vara drivande. Kriteriena är i detaljerade och utformade på tre nivåer – bas, avancerat och ”spjutspets”.Arbetet med spjutspetskriterier har medfört medverkan från företag och leverantörer som ligger långt fram i sitt produktutvecklingsarbete. ”Spjutspetsarbetet” har till del en direkt anknytning till Miljöstyrningsrådets arbete m ed innovations- och teknikupphandling.